Månadsarkiv: november 2010

Thanksgiving på svenska

Posted on november 30, 2010 | Lämna en kommentar

Min syster uppdaterade gårdagens facebook-status med ”rester”, och då vet jag att hon hugger in på den där underbara kalkonen och jag önskar att jag vore en hamster.




Mamma!

Pappa!

→ Lämna en kommentar

Publicerat i Betraktelser

Märkt

HM gör en snygg kampanj

Posted on november 30, 2010 | 1 kommentar

Plötsligt ser jag vackra asiater och svarta män runt om på stan.
HM kör visst en snygg kampanj och det enda tråkiga är att det känns nytt.
Borde inte sensuella asiater och svarta sexiga män vara vardagsmat?

→ 1 kommentar

Publicerat i Betraktelser

Märkt ,

Ännu en kväll på Delin

Posted on november 30, 2010 | Lämna en kommentar

På Delin får man kanske vänta på bord i 45 minuter men sen när middagen kommer in och sällskapet är i form av bästa tjejerna, ja då är 45 minuter som bortblåst.
Det hela gör det lite lättare att utstå det här kalla, och att sätta på barnoverallen i en evighet på morgonen samt korta dagar som avslutas i natt.
Och så, en ny dag med massa måsten.

→ Lämna en kommentar

Publicerat i Betraktelser

Märkt

Thanksgiving på första advent

Posted on november 28, 2010 | Lämna en kommentar

Det allra bästa med en Nordamerikansk svåger är kalkonen.

→ Lämna en kommentar

Publicerat i Betraktelser, Livsnjutningar

Märkt ,

Bubbelbad

Posted on november 27, 2010 | 1 kommentar




→ 1 kommentar

Publicerat i Betraktelser

Märkt

Ballongen på Högbergsgatan

Posted on november 25, 2010 | Lämna en kommentar

→ Lämna en kommentar

Publicerat i Betraktelser, Stockholmsbilder

Vi är visst fördärvade

Posted on november 25, 2010 | 1 kommentar

Har de senaste dagarna läst två intressanta artiklar.
Dels Zadie Smiths sågning av Facebook i DN som får mig att känna mig lite ynklig och instämmande , innan jag avslutar den och uppdaterar min statusrad.

Artikeln gör mig illa tillmods.
Jag gillar Zadie Smith.
Jag gillar inte att hon ogillar min livsstil.

Dessutom har jag också noterat recenssionen, även den i DN, av boken ”90-talet.se”. 
Jag gillar inte att klassas in i en generation som framstår som ytlig.
Det jag undrar är, kommer vi om 20-år få se ett hemskt resultat av vår uppväxt, den snabba digitaliseringen och behovet av självförevkligande, i form av massdeprisson?
Eller är detta bara en typisk analys av en  generation, på samma vis som tidigare generationer analyserats sönder, så snart de klassats som ”vuxna”?
Jag älskar att vara 80-talist.
Jag som 80-talist tror ju att allt är möjligt.
Men jag kommer nog bli väldigt snopen om allt som är möjligt inte inträffar.
Ses vi på psyket då?

http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/generation-facebook-fortjanar-nagot-battre-1.1214214
http://www.dn.se/dnbok/90-talet-forstorde-80-talisterna-1.1215602

→ 1 kommentar

Publicerat i Betraktelser

Märkt , , ,

I november är vi som allra fetast

Posted on november 25, 2010 | Lämna en kommentar


Eriks snälla kollega Magnus sa att undersökningar visar att vi Svenskar är som fetast under november månad.
Det stämmer nog.
Vi bunkrar för att gå i ide.
Själv bunkrar jag för att överleva mörkret.
Idag kom fina Emelie här på jobbet med ett cupcake bud till mig.
Hon känner någon på Cupcakes Stockholm som tydligen tyckte att jag behövde den.
Helt ljuvlig, jag blev som hög på sockret och fettet och kände mig helt igenom lycklig för en stund!
Mer fett till fröken, så  att jag följer trenden för november.
/Elin

→ Lämna en kommentar

Publicerat i Betraktelser, Livsnjutningar

Märkt

Det här vill hon ha i jul

Posted on november 25, 2010 | 1 kommentar

Lilla I alltså.
Den där i mitten, den gröna.
Ljuvlig.

http://www.manos.se/blog/

→ 1 kommentar

Publicerat i Uncategorized

Märkt ,

Blossas nya och 50-tals bossanova

Posted on november 24, 2010 | Lämna en kommentar

Jag kom hem från Malmö med ett plan som vinglade ner från himlen.
Snökaos och hala gator.
Kall om näsan.
Öppnade dörren, där stod Lilla I i den urtvättade pyjamasen, snuttefilten i handen och nakna tår. I köket stod Erik med ett glas varm glögg, av Blossas senaste modell. Han spisade skivor av något slag, kallade det för 50-tals bossanova.
Å.
Gud så skön den stunden var.
Gud så trött jag är nu, när jag precis jobbat klart och vet att jag ska upp igen, alldeles snart, inför morgondagens frukostseminarium.
Natt!

→ Lämna en kommentar

Publicerat i Betraktelser, Lilla I, Livsnjutningar

Märkt ,