Elin Wickström

Hello!
Jag heter Elin Wickström och jag skriver om sånt som jag fyller min tid med. Att grubbla över livet och kärleken, litteratur, god mat och härliga viner, resor jag gjort och resor jag drömmer om. Utställningar jag vill gå på, föreställningar jag sett.
Mitt jobb som Marknadschef och mitt brinnande intresse för kommunikation.
Vänner jag längtar efter, vänner jag träffar.
Att vara småbarnsmamma och att samtidigt ingå i en stor bonusfamilj.
Hur jag får det hela att gå ihop.
Ja, mitt liv helt enkelt.
Tror det påminner om många andras.
Därför delar jag med mig.
Välkommen hit.
Du kan också följa mig via twitter
http://twitter.com/#!/elinwickstrom-
Det här tycker ni
Camilla Rundqvist on Jag tror att det här är en sto… Elin Wickström on Vattkoppor och dagis Daniella on Vattkoppor och dagis Daniella on Vattkoppor och dagis Daniella on Jag tror att det här är en sto… -
Mest lästa inlägg
Mycket om
Alexander Lervik Anna Brolin Betraktelser Boktips båtliv Cajsa Warg Champagne Elin Wickström Familjeliv Fest form us with love ikea Jobba karl Ove Knausgård Karriär Kärlek Lilla I Linas Matkasse litteratur Livsnjutning Loppis Lunch Maria torget Middagar Mode Möbelmässan norrtälje Restauranger roslagen Skarpö Skarpöborg skärgård Stockholm Stockholmsskärgård Struktur Svenskt Tenn Söder Söderbykarl södermalm Träbåt Träning Urban Deli Väddö Årets fulaste kontor österlenArkiv
- maj 2012
- april 2012
- mars 2012
- februari 2012
- januari 2012
- december 2011
- november 2011
- oktober 2011
- september 2011
- augusti 2011
- juli 2011
- juni 2011
- maj 2011
- april 2011
- mars 2011
- februari 2011
- januari 2011
- december 2010
- november 2010
- oktober 2010
- september 2010
- augusti 2010
- juli 2010
- juni 2010
- maj 2010
- april 2010
- mars 2010
Blogglistor
Mina jobb och projekt
Etikettarkiv: ALL
All och Form us
Vi är på Konferens nu, på Steningevik. I förmiddags höll jag en dragning om Strategi för varumärket Struktur. Kändes bra i magen när jag klev av scenen.
Den här veckan, ja vad ska man säga. Har jobbat dygnet runt, och även om det innebär en trötthet i form av brist på sömn så ger dagar som är intensiva likt dessa, så mycket mer energi.
Igår satt jag sent på kontoret med Sture, vår vd, för att förbereda dagens presentationer. Avslutade kvällen med ett besök på Café Opera och sedan en sväng till Jonas och Co som hade fest.

På Cafét sprang vi in i Ann-Louise, vår älskling, som berättade att hon var med och tävlade bland årets Rookies, själva anledningen till tillställningen. Världens mest ödmjuka och coola, tjej. Hon och hennes väskor och halsband och bollar kommer gå hur långt som helst. Kul också att hennes karl är Eriks kusin.

I en gammal kyrka hade Form Us with love fest. Träffade på Sanna och hennes kompis som ser ut som Chloe Sevigny.

Johan Riddarström hade årets finaste väst. Jonas såg nöjd ut.

Erik och Ulrika bondade.

Finaste halsbandet just nu
Ikväll drömmer jag om min svarta kappa jag köpte i helgen, just nu är den hos skräddaren för att passa som den ska.
Erik sa att det är ”höst i Paris” när jag har den där kappan på mig.
Bra betyg.
Den är stor och bred, man känner sig liten där under.
Under kappan vill jag ha stickade strumpbyxor nerstoppade i stövlar som har rundad tå och enormt hög klack.
Runt halsen vill jag att ett halsband från Ann-Louise ska hänga.
Just nu drömmer jag om det här:

Det kostar 599 pix, och du kan köpa det här.
Rookies och vi
Jag råkade visst köpa en ljuvlig liten sak från Rodebjer igår, klädångest finns det alltid tid för. Den är rymlig, med djup urringning i ryggen. I somras köpte jag fina smycken från söta Ann-Louise (ALL) som passade perfekt till; bollar i knuten på huvudet blev som pricken över i:et. Vet du vad, jag ska skriva mer om dom där ljuvliga sakerna som Ann-Louise skapar, snart. Hursom, den här mer ”Gunilla Pontén-aktiga” kombinationen kändes lite mer ”HEPP” och lite mindre ”flicka”. Ibland vill man vara hepp.
Erik och jag flög ner för Katarinabacken på våra cyklar. Att svänga runt hörnet på Renstiernasgata och få blicka ut över hela stan, det är att vara rik.
Vi flög fram som två barn som rymt från något. Min klänning fladdrade i vinden, särskilt där bak vid ryggen och det kändes skönt. Eriks frisyr blev som perfekt av blåsten och jag tänkte ”han är min”.
På Café Opera gav man pris till Årets Rookie, Ida Pyk, och vi fortsatte sedan vidare till F12 och hamnade i något pressrum med trevliga italienare och Bosse Brinkenfalk som mest ville låna en hårborste.





Publicerat i Betraktelser, Livsnjutningar, Mode
Märkt ALL, Rodebjer, STHLM Fashion Week
