Etikettarkiv: Cajsa Warg

Lätt Californisk med ett glas Jus de Pomme i handen

Ikväll tänker jag glida runt här hemma i en champagnefärgad mysdress och nymålade tånaglar, så där som jag tänker mig att mammorna i Californien gör, dom med barnflicka och dagliga yogapass inbokade i kalendern.
I handen kommer jag ha ett glas Jus de pomme från Cajsa Warg och i Dvd:n kommer jag mata chick flicks tills jag somnar i soffan, mätt på Kronärtskocksdipp och Mozzarella di bufala.

Saltåkvarns butik på söder

Saltåkvarn har öppnat en butik på Renstiernas gata som är väl värd ett besök, inte minst för deras goda färska bröd som erbjuds dagligen.
Dessutom är förpackningarna så snygga så det vattnas i munnen bara av att titta på paketen.
Med tanke på att Cajsa Warg ligger nära nog mittemot Saltåkvarns butik så undrar jag följande;
1) kommer Cajsa Warg sälja mindre saltåkvarn-produkter nu?
2) är det ett matmecka som håller på att bildas i mitt kvarter? Jag tänker Urban Deli, Cajsa Warg och Saltåkvarnbutiken inom loppet av en promenad på 3 minuter. Jag tänker därefter, om så är fallet- yahooo!
Kan jag få be om en härlig ostbar nästa gång?

Grattis St Eriksplan!

Snart kommer även ni  på andra sidan vattnet kunna äta Cajsa Warg-gott.
Ny butik öppnar  nämligen i höst, alltså inom kort. Den går just nu under arbetsnamnet ”Sanktan” och den kommer, likt föregångaren, att ruinera matentusiaster runt om i stan.
Och vet ni, den är värd varenda krona och varje ångest över att ha köpt anklever och ostar för alldeles för många kronor, själva smaken av lycka.

Att ha båt i stan är toppen…

Ut med båten efter jobbet så fort vädret tillåter.
Så har vi alltid tänkt.
Köpa med sig lite från Cajsa Warg, plocka med den där goda Cidern vi fick av P och A från hyllan i kylen, och så ner till Långholmen, iväg i Högsjösnipan från 1950 och så:
Konsumera stan från Riddarfjärden.
En ny detalj i år är det mobila barnet.
Ett barn som precis lärt sig gå.
Vi puttrade galant iväg och lite ”Sommaren med Monika-stämning” hann sprida sig i våra kroppar.
Sen.
Sen insåg vi att Lilla I bör gå någon slags kurs i sjövett, alternativt spännas fast hårt.
(Som Lisbeth Salander gjordes av den där Peter Teleborian)
Hon for runt.
När vi väl kom till vår favoritvik insåg vi att vi glömt ankaret.
Har aldrig hänt.
Så vi låg där och drev, höll Lilla I från att slå sig, lutade oss inåt mot motorhuven för att inte bli biten av Svanjävlarna som cirkulerade och bröstade upp sig.
Försökte njuta av den uppdukade buffén, och där någonstans insåg vi att det inte är alla som kör på som om livet är precis som innan barn, även när det fått barn.
Kanske finns det en anledning.
Erik hytte slutligen lite  med paddeln.
Sen startade vi motorn och drog hem.